Jag gav ett löfte igår om att ta tag i "modebloggandet" (återigen, måste hitta på en bättre beskrivning en mainstreamat trendskrivande) - oavsett om någon läser med intresse eller ej, det gynnar mig och mina tankar. Läste en gammal Bon på salongen igår, hittade ett tänkvärd citat av moderedaktören: "Att vara intresserad av trender är att vara intresserad av mode. Att vara intresserad av tidlöshet är att vara intresserad av kläder." Lika mycket som mode/trender alltid har att göra med just kläder och i många fall har att göra med tidlöshet, nämligen att uppdatera klassiker, håller jag med redaktören och citatet. Men gränsen här är hårfin. När Coco Chanel designade sin första lbd (...50-talet?) blev den trendbrytande - för kvinnor överallt symboliserade det lilla tygstycket frihet, något nytt - något trendigt. Längs med tiden har lbd:n blivit klassad som en av de största klassikerna i en flickas garderob, ett "passar till allt"-plagg. Men när Karl Lagerfeld visar sin version, Chanel anno 2008, med lite mönster där, lite detaljer där är plagget inte längre klassat som en klassiker utan snarare som ett trendplagg, där du om du väljer (har plånboken..) att bära det förmodligen vinner högsta modepoäng.
Schööönning: håller med om layouten, kände bara för någonting icke-prickigt, det är förhoppningsvis bara ett stopp på vägen. Och väntar mig fulländad go-through av P&L vid ett senare tillfälle!
Nu: Heja España! ♥
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar